Barnen växer så det knakar, båda två faktiskt. Milo växer på längd och vikt medan Joline växer otroligt mycket kunskapsmässigt! Det är så fantastiskt roligt att följa de båda. Milo höll på att vända sig från rygg till mage idag, han var sååå nära. Men Joline var myssjuk och rullade tillbaka honom två gånger så att hon kunde kramas med honom haha! Joline pratar väldigt mycket nu. Hon härmar allt man säger så man får välja sina ord noga! Hon härmar också allt vi gör vilket inte alltid blir sådär jättebra. Om jag busar med Milo, så gör hon exakt samma sak som mig, fast lite mer hårdhänt. Hon förstår ju inte riktigt det där ännu! Att det kan göra ont och att ens handlingar har konsekvenser.

Milo är inne i en så mammig period just nu och det är fruktansvärt mysigt. Han är en blyg kille och är verkligen skeptisk till nya människor! Helst av allt vill han bli buren mot mig så att han kan kolla över min axel och samtidigt ha mig i ögonvrån hela tiden. Det märker jag speciellt av om vi är på en för honom, främmande plats. Här hemma är han så trygg så det funkar bra att sitta i mitt knä och kolla på när storasyster leker inne på sitt rum. Men om det är någon mer som leker med Joline, som åter igen blir främmande för Milo så märker man att han gärna vill vara nära mig och hela tiden se mig, även om vi är här hemma! Att sitta i mitt knä räcker då oftast inte heller, han vill helst bli omhållen. Mammas myspojke!