I torsdags var jag och hälsade på min gamla häst som jag sålde sommaren -13 och hans ägare. Jag har länge känt att någonting saknas. Jag har haft svårt att hitta mig själv och den känslan fick jag redan som gravid. Men inte förrens nu har jag förstått vad det var för känsla och vad det var som fattades, det var hästar, stall och att få rida! Jag har ridit sedan jag var 8 år ungefär. Det var ALLT för mig i många år. Det är en del av mig och något som inte bara försvinner. 

 

Jag fick rida en annan häst i deras stall, en unghäst. Det var super-roligt men jag jämförde nog mycket med hur det var att rida Joy. Jag har inte heller insett att det är just honom jag saknar också, förens nu. Men på söndag är faktiskt planen att jag ska få rida honom och sedan hjälpa Emelie att rida honom några dagar i veckan, då hennes tid inte riktigt räcker till. Det ska bli SÅ himla roligt och jag längtar verkligen!